Den frågan ställde Alexandra Pascalidou till grekerna i ett reportage som jag råkade zappa in på igår kväll.

Reportaget handlade om den kris som nu drabbar hela grekland. Låga löner, höga skatter, höga räkningar på el, vatten och hyra. Bankerna vill ha tillbaka det de har lånat. Detta leder till att invånarna hamnar i fattigdom, de blir av med sina hus, elen stängs av, vattnet stängs av och många familjer har inte mat på bordet. Småföretagare går back och många har fått stänga sina företag, vilket i sin tur leder till arbetslöshet som i sin tur leder till...ja och så fortsätter det. Familjer som lever under existensminimum får går till utvalda affärer där de kan få varor för en summa pengar per månad. Summan beror på hur många man var i familjen. Alexandra P. intervjuade en man i affären som berättade att han fick pension men det räckte inte. Alexandra frågade hur gör du då för att klara dig. Mannen började gråta och skämdes så och ville inte berätta för kameran. Han viskade till Alexandra och gick. "Tiggde"

Tänk om detta hade hänt sverige och oss idag? Vad hemskt att se sin granne tigga för att kunna köpa mat eller kläder till sig själv eller barnen. Eller en kompis som inte kan betala huslånen som nu får sälja sitt hus till REA och hamna i skuld. Hur skulle våra liv fungera om elbolagen stängde av vår el? Jag hade fått det svårt.

Reportaget rörde mitt hjärta då jag själv har grekiskt blod i mina ådror. Det värsta av allt var att se de barn som far illa av korrupta politiker som spelar ett fult spel. 

I reportaget framkom också EU:s del i krisen men det var politik på så hög nivå att jag inte förstod riktigt vad de menade. Sådan är jag, man kan inte förstå allt här i livet.

Så vad gör vi nu... ja den vanliga svensken tittar nog på och gör inte så mycket. Andra ger pengar till hjälporganisationer som SOS-barnbyar. Det viktiga är att var och en gör vad han/hon kan för att hjälpa de som har det lite svårare än andra. I detta fall handlar det om ett i-land i europa som har det svårt. Gör vad du kan!

Idag blir det inga stordåd. I det här huset kommer vi ta dagen som den kommer. Tvätta måste jag göra men annars finns det inga planer för dagen. jag tror att man behöver såna här dagar då man bara finns och tar det lugnt. Gör det man vill göra utan några som helst prestationskrav.

Gå till kyrkan och fixa lite.

Handla lite blandade varor.

Gå till BVC och hämta vatten.

Gå tillbbaka för att äta lunch och söva minstingen.

Ett träningspass blir det också. Berättar senare hur passet blev.

Ikväll blir det bio med kompisarna. The girl with the dragon tattoo. Jag har sett den svenska så nu ska det bli intressant att sen den amerikanska varianten. Filmen i sig är bra så jag blir nog inte besviken

http://www.sf.se/filmer/The-Girl-with-the-Dragon-Tattoo/

Så har första dagen gått som pappaledig.

Det gick fort då man har fullt upp hela dagen.

Vad har jag då gjort under dagen? Jag vet inte om det är så intressant men jag har tvättat, diskat och lagat sängen. Förutom att laga mat till kidsen och lekt med dem.

Jag har också spelat StarCraft idag och förlorat mot Xpoon eller "MRcreep" som jag vill kalla honom. Han är duktig och kommer gå långt inom esport. Håll ögonen öppna.

God natt!

Hörde den här låten på radion och den måste ni bara höra.

Den fick mig att skratta iaf och den kanske får dig att fundera lite över livet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3328&artikel=4481128

Tänka sig att snön kom ändå. Ikväll ska grabbarna basta och då hör det till traditionen att bada lite i snön också. Det ska bli riktigt skönt eller att rulla sig i snön är kallt men att komma in i bastun sen är ju otroligt skönt.

Ett stort tack till till värdinnorna för en mycket välordnad fest. God mat och dryck, roliga lekar och en del dans, vad mer kan man önska? Det var superkul. Ett stort tack också till familjen som upplät sitt hem för oss. 

Om några timmar ska min yngsta son bli barnvälsignad. Två kompisar ska sjunga och spela och min mamma ska läsa något bibelord. Efter Gudstjänsten blir det mat hemma hos oss för de inbjudna.

I vår kyrka praktiserar vi barnvälsignelse och inte barndop. Dopet anser vi är ett beslut som var och en tar och för det måste man ha växt och mognat lite.